Pelota, och då särskilt den baskiska varianten cesta
punta, brukar beskrivas som världens snabbaste bollsport. Det är ett påstående
som väcker nyfikenhet – vad innebär det egentligen, och håller det för en närmare
granskning? I den här artikeln går vi igenom var påståendet kommer ifrån, hur
bollhastighet mäts i olika sporter, och hur pelota faktiskt står sig mot andra
snabba bollsporter som badminton, golf och tennis.
Varifrån kommer påståendet?
Cesta punta spelas med xistera, en böjd korghandske som fungerar som en
förlängning av armen. Den ger spelaren möjlighet att fånga och slunga iväg bollen
i en enda rörelse med betydligt mer hävstång än en bar hand eller ett kort racket
kan ge. Under professionella matcher har bollhastigheter på uppemot 300 kilometer
i timmen rapporterats i olika sammanhang, vilket är en av anledningarna till att
sporten fått epitetet “världens snabbaste bollsport”.
Hur mäts bollens hastighet?
I de flesta snabba bollsporter mäts hastigheten med radarutrustning liknande den
som används inom exempelvis motorsport och baseboll, riktad mot bollen i det
ögonblick den lämnar redskapet eller handen. Den uppmätta toppfarten gäller alltså
ett enskilt, kort ögonblick – bollen bromsas sedan snabbt in av luftmotstånd innan
den når mottagaren. Det gör att jämförelser mellan sporter kan vara missvisande om
man inte tar hänsyn till hur och när mätningen görs.
Jämförelse med andra snabba bollsporter
Sätter man pelota i relation till andra sporter blir bilden lite mer nyanserad än
vad epitetet “snabbast i världen” antyder. Badmintonsmashar har i kontrollerade
tester uppmätts till betydligt högre toppfarter än pelotans cirka 300 km/h – i
vissa fall långt över 400 kilometer i timmen – vilket gör badminton till den sport
som brukar hålla det formella rekordet för snabbaste bollhastighet (eller i
badmintons fall, fjäderbollshastighet) som uppmätts över huvud taget. En golfboll
kan lämna klubbhuvudet i över 250 kilometer i timmen hos de starkaste spelarna, en
tennisserve ligger typiskt strax under 250 km/h i elitsammanhang, och en squashboll
kan uppmätas till liknande nivåer som en hård tennisserve trots sin lilla storlek.
Det som ändå gör pelota speciellt är inte nödvändigtvis den absoluta toppfarten i
en enskild mätning, utan att hastigheten hålls uppe genom hela matchen. Till
skillnad från till exempel en golfsving eller en enda badmintonsmash, där
hastigheten är resultatet av en isolerad rörelse, sker upprepade snabba utbyten i
pelota rally efter rally, med en boll som studsar mot en hård vägg och skickas
iväg igen nästan utan att tappa fart.
Varför blir bollen så snabb i just pelota?
Tre faktorer samverkar för att göra pelota till en så pass snabb sport. För det
första är bollen, pelotan, hårt uppbyggd med en kärna av gummi lindad med flera
lager garn och ett yttre skal av läder eller getskinn, vilket gör att den studsar
med minimal energiförlust. För det andra är väggen i en frontón eller trinquete
oftast av sten eller betong, en mycket styv yta som ger nästan perfekt studs
tillbaka. För det tredje fungerar xisteran som en hävarm som förlänger spelarens
rörelsebana och accelererar bollen ytterligare innan den släpps iväg.
Säkerhet vid hög hastighet
Den höga farten är också anledningen till att hjälm är standardutrustning för
spelare i flera varianter av pelota, särskilt i cesta punta där en boll som
träffar en spelare i huvudet vid full fart kan orsaka allvarlig skada. Läs mer om
utrustning och säkerhet i vår genomgång av pelotans
regler. Det är samma logik som ligger bakom skyddsutrustning i andra snabba
bollsporter, men särskilt tydlig i en sport där bollen både är hård och rör sig så
fort.
Slutsats – snabbast, men på sitt eget sätt
Ser man till en enskild uppmätt toppfart är det egentligen badminton som brukar
hålla rekordet bland bollsporter. Men få sporter kombinerar hög hastighet, en hård
boll och en så pass krävande, kontinuerlig rytm som pelota gör. Det är den
kombinationen – snarare än en enskild rekordsiffra – som gjort att pelota fått
rykte om sig att vara världens snabbaste bollsport.