Baskisk pelota är samlingsnamnet för en familj av väggspel med ursprung i Baskien,regionen som sträcker sig över norra Spanien och sydvästra Frankrike. Det är den
äldsta och mest kända grenen inom hela pelota-familjen, och den variant som gett
upphov till flera av de spelformer som senare spreds till andra delar av världen.
När folk pratar om “pelota” utan vidare precisering är det oftast just den
baskiska varianten de syftar på.
Pelotans ursprung i Baskien
Att slå en boll mot en vägg med handen är ett av de äldsta tidsfördriven som finns
dokumenterade i Europa, och i Baskien har den typen av spel en särskilt djup
förankring. Historiskt spelades tidiga former av pelota mot kyrkmurar och
klostermurar på torg och kyrkogårdar, ofta av bybor som samlades efter mässan.
Under 1800-talet började sporten organiseras mer formellt, i takt med att
specialbyggda spelplaner – frontón – började uppföras i baskiska städer och byar.
Baskisk pelota följde också med baskiska emigranter till andra delar av världen.
Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal togs sporten med till Latinamerika,
Filippinerna och USA, där varianten cesta punta senare blev känd under det
internationella namnet jai alai.
De olika spelformerna inom baskisk pelota
En av de saker som gör baskisk pelota extra intressant är att det inte finns bara
ett sätt att spela. Beroende på vilken utrustning man använder och hur planen är
utformad skiljer man mellan flera undergrenar.
Mano – att spela med bara handen
Mano, eller “bare hand”-pelota, är den mest ursprungliga formen. Spelarna slår
bollen direkt med handflatan, utan något redskap alls. Det ställer stora krav på
både smärttålighet och teknik, och anses av många vara den mest genuina formen av
pelota.
Pala och pala corta – att spela med träracket
I pala och den kortare varianten pala corta används ett massivt träracket istället
för handen. Racketen ger mer kontroll över bollens riktning men mindre av den rena
hastighet som xisteran kan ge.
Cesta punta – korghandsken xistera
Cesta punta spelas med xistera, en långsträckt, böjd korghandske av flätad
kastanjeträ och pil som spänns fast över handen. Xisteran fungerar nästan som en
förlängning av armen och gör att spelaren kan fånga och slunga iväg bollen i en
enda rörelse, vilket ger de absolut högsta bollhastigheterna inom hela
pelota-familjen. Det är cesta punta som exporterades internationellt under namnet
jai alai.
Remonte
Remonte är en mindre vanlig variant som också spelas med en typ av korghandske,
men med en annan, djupare form än i cesta punta. Den är idag mest bevarad i delar
av Baskien och spelas i betydligt mindre utsträckning än cesta punta.
Frontón och trinquete – planerna där man spelar
Baskisk pelota spelas på en avlång plan som kallas frontón, med en hög vägg i ena
änden (fronten) som bollen ska studsa mot. Vissa planer är helt öppna, andra har
tak eller är helt inbyggda. En särskild variant, trinquete, har väggar på båda
långsidorna samt i taket, vilket gör att bollen kan spela in flera olika ytor
innan den anses ogiltig – en betydligt mer komplex bangeometri än den enklare,
öppna frontón-planen. Läs mer om de exakta måtten och linjerna på planen i vår
artikel om pelotans regler.
Baskisk pelota vs valencisk pelota – vad är skillnaden?
Det är lätt att blanda ihop baskisk pelota med valencisk pelota, men de två
traditionerna har utvecklats separat och skiljer sig åt på flera punkter. Baskisk
pelota spelas mot en vägg (frontón/trinquete), medan valencisk pelota istället
spelas över ett nät eller en linje på marken, mer likt tennis. Valencisk pelota
spelas dessutom uteslutande med bar hand och en mindre boll, medan baskisk pelota
har flera varianter med olika redskap. Läs gärna mer i vår artikel om
valencisk pelota om du vill jämföra närmare.
Varför är baskisk pelota så snabb?
Baskisk pelota, och i synnerhet cesta punta, brukar lyftas fram som en av de
snabbaste bollsporterna i världen. Kombinationen av en hård, tät boll, en styv
vägg med minimal energiförlust vid studs, och xisterans funktion som en sorts
slunga gör att bollen kan nå mycket höga hastigheter. Vi går igenom det här
närmare, med jämförelser mot andra snabba bollsporter, i artikeln om
världens snabbaste bollsport.
Baskisk pelota idag
Idag är baskisk pelota fortfarande en levande och professionellt organiserad sport
i Baskien, med återkommande turneringar och en stark lokal supporterkultur.
Utanför Spanien och Frankrike är sporten mindre känd, även om cesta punta/jai alai
under en period hade en betydande publik i bland annat USA. Sporten hålls vid liv
dels genom lokala klubbar och skolor i Baskien, dels genom det kulturarv den
representerar för regionen.